Jag är en Schüller FOX i helglas som började mitt liv för ett antal år sedan i Tyskland.  Efter att flugit i Tyskland länge tyckte min första husse att jag inte längre dög.  Jag som tjänade honom så bra både i looping och roll!  Därför sålde han mig till ett kalt land i norr med flygning bara halva året.  Jag fick ju stå i kall mörk garderob ett halvt år i stötten så det är ju inte så konstigt att det tog ett tag innan jag fattade språket och luften!  Den nya svenska ägaren skötte om mig bra! Han satte till och med sitt bo märke på mig.  Vad vi trivdes ihop!  Vi flög flög både i Borlänge och orter söder ut.  Första året var ett bra år med skön luft inga träd eller annat som jag träffade.  Ett år var vi i Brännebrona.  Vilket bra stället i allt utom en sak.   Vi flög och trivdes med bogseringen och det stora fältet som gjorde att jag kunde sätta foten nästan var som helst på denna fina fläck. Även natt kvarteringen var bra med många kompisar att dela erfarenhet med. Det fanns både större och mindre kompisar.  En dag där så flög vi så fint och lungt och jag steg bra då även luften gillade mig och mina vänner.  Vi flög och mådde bra flera gånger denna dag.  Sedan på eftemiddagen hände det som inte får hända!  Det finnes en skogsridå långt bort som jag försökte runda när jag ville hem.  Döm om min förvåning när ett träd sprang ut och slog till mig!  Inte nog med att trädet slog till mig trädet höll fast mig länge.   Jag tänkte först att trädet skulle hjälpa mig efter som jag hade brutit ena vingen och att det snällt tänkte lägga ner mig på marken så husse kunde hämta mig.  Jag väntade och väntade men trädet bara höll kvar mig.  Sedan plötsligt ryter trädet till och kastar ner mig på marken.  Det var inte snällt för då bröt jag även kroppen så mycket att jag nästan var i två delar, min huv flög av eftersom trädet även sletloss mina gångjärn.  Husse hämtade mig och tyckte att jag var för skadad för att han ville laga mig.. Jo jag var ju ett vrak.  Sedan kom en GUBBE och sa att han kunde lappa ihop mig.  Han fick ta med mig hem så då fick jag ytterligare en ny husse.  Men nu kunde jag ju prata svenska och var godvänn med svensk luft.  Så jag hoppas att vi kan komma överens.

Hemma hos honom så såg jag att han inte var så snäll som jag först trodde.  Han tog min ena vinge, som bara behövde spjälkas och läka benet och låta skinnet växa ut på ovan och undersidan och göra nytt skvroder , och bara skar itu det.  Sedan SLÄNGDE han min ena vinge-  Min kropp jobbade han länge med och spjälkade och limmade i kolfiber förstärkningar och byggde upp mig igen så nu mår jag så bra jag kan utan vingar.  Denna husse beställde nya bättre vingar till mig i October 2013 från min mor i Tyskland.   Husse beställde vingar i nanokolfiber teknik med flaps, skev och luftbromsar.  Jag kan inte tänka mig bättre.  Nu kommer jag att kunna flyga med dom bästa tänkte jag och längtade till våren 2014 för då var husse lovad att jag skulle få nya vingar.   Våren kom och inga vingar.  Husse bidde sinter (som man säger i Örebro).  Han mailade till mamma men fick inget svar.   Husse väntade ett  tag och sedan ringde han till mamma.   Mamma lovade att jag skulle få mina vingar aldeles straxt för dom var nästan klara och låg i källaren.  Mor sa att han skulle bara...

 

Jag fick inga vingar på ett par månader och snart insåg jag att flyga 2014 kanske skulle bli svårt.   Husse ringer en gång i månaden till mamma och frågar var mina vingar är.   Dom är straxt klara säger alltid mamma.   Han skall bara.........  Husse mailade till mamma i december och sa att nu är det ett mer än ett år sedan han bestälde vingar är dom inte klara eller skall mamma bara.............    Husse ringde  på JUl och pratade med mamma.   Då lovade mamma dyrt och heligt att han skulle sända bilder i kväll. Dom kom 20141224 mor skämdes nog lite!  Så husse blev glad och tog hand om det praktiska.  Mamma lovade att vingarna skulle sändas så snart som möjligt.   Han lovade att de skulle hämtas den 13 Januari.   IDAG 20150121 ca klockan 11 ringer dom från frakt bolaget och säger att ett stort paket från Tysklan på 20 kilo finns i Borås.  Hoppas att mamma har skickat mina vingar och inte något annat.  Borås lovade att de skall komma imorgon.

 

TÄNK OM MINA VINGAR KOMMER.  Det har baraa tagit ca 15 månader.  MEN jag längtar till att igen få prova mina vingar i Brännebrona och titta ner på trädet med förakt.  Kanske även släppa något litet på det som tack för hjälpen.

 

 

..................... fortsättning följer och då lovar husse att sänder bilder på lådan och mina nya vingar.   Få se om jag själv vågar ut ur garderobben för att var med på bild